K-virke C24 fingerskarvad gran 45x195 (Derome Timber AB)
Egenskaper
| Svenskt Trä-ID | SE00296 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Produktstandard | SS-EN 15497 - Fingerskarvat konstruktionsvirke | ||
En Nationell (SS) och/eller Europeisk (EN) Produktstandard innehåller specifikationer om en produkts egenskaper, attribut, utformning och testmetoder. En harmoniserad standard (hEN) är en kategori av Europastandard som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen. Produkter vilka introduceras inom EU och vilka har en harmoniserad produktstandard skall prestandadeklareras (väsentliga egenskaper) och CE märkas. |
|||
| Prestandadeklarerad och CE-märkt enligt Europeiska Byggproduktförordningen (CPR) | Ja | ||
För en byggprodukt, som omfattas av en harmoniserad standard (EU) och som säljs på EU inre marknad, är det obligatoriskt med en prestandadeklaration och CE-märkning. Byggprodukter som inte omfattas av en harmoniserad EU standard går att prestandadeklarera och CE-märka på frivillig väg. Tillverkaren kan då vända sig till ett tekniskt bedömningsorgan för att begära en europeisk teknisk bedömning (ETA). Läs vidare på Boverket - Byggprodukter |
|||
| Träslag - svenskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | Gran | ||
Svenskt namn för det botaniska/latinska namnet och beteckningen i SS-EN 13556 |
|||
| Träslag - botaniskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | PCAB - Picea abies | ||
Det latinska namnet och en 4- ställig kod som används i Europa. |
|||
| Hållfasthetsklass enligt SS-EN 338 (C-klasser) | C24 | ||
C-klasser för barrträ som ger information om hållfasthets- och styvhetsegenskaper hos materialet Läs vidare på TräGuiden - Konstruktionsvirke/Beskrivning C-klasser |
|||
| Torrsorterat konstruktionsvirke enligt SS-EN 14081-1 | Ja | ||
Deklarerar om virket har torkats och dess sortering har slutförts. |
|||
| Sorteringsmetod enligt SS-EN 14081-1 | Maskinell | ||
Deklarerar om konstruktionsvirket är maskinellt eller visuellt sorterat. |
|||
| Profiltyp enligt Svenskt Trä specifikation | Dimensionshyvlat | ||
Virke kan bearbetas till olika profiler med olika utseende och användningsområden. Till exempel olika former av sågade, hyvlade, rillade sidor och kanter. Eller urfrästa spår och falsar för sammanfogning, med mera. |
|||
| Ytstruktur enligt Svenskt Trä specifikation | Fyra hyvlade sidor med fyra rundade hörn, radie 4 mm | ||
De olika sidorna och kanternas ytstrukturer för en profiltyp kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav.
Till exempel med olika tekniker och utrustning vid sågning, hyvling , rillning och slipning. |
|||
| Tjocklek enligt SS-EN 1309-1 | 45 mm | ||
Tjocklek mätt i en riktning vinkelrät mot ytan på minst tre ställen |
|||
| Bredd enligt SS-EN 1309-1 | 195 mm | ||
Bredd mätt i en riktning vinkelrät mot längdaxeln i minst tre positioner |
|||
| Täckande bredd, monterad, enligt Svenskt Trä specifikation | 195 mm | ||
Den synliga bredden, till exempel på en enskild spontad eller falsad bräda efter montering. |
|||
| Virkesåtgång per kvadratmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 5,13 lm/m² | ||
För åtgångsberäkning av antal löpmeter (lm) per kvadratmeter (m²) (exklusive spill). Baserad på produktens täckande bredd. |
|||
| Area på profil, med hänsyn till utformning, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,008775 m² | ||
Beräknad på virkesproduktens faktiska profil.
Til exempel så behöver arean på en spontad profil beräknas med hänsyn till spontutformningen. |
|||
| Målfuktkvot enligt SS-EN 14298 | 16 % | ||
Begreppet målfuktkvot beskriver den önskade medelfuktkvoten vid leverans av ett virkesparti. Läs vidare på TräGuiden - Trä och fukt |
|||
| Hanteringsvikt per kubikmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 470 kg/m³ | ||
Uppskattad viktuppgift för hanteringsplanering av produkten.
Gran ca 470 kg/m3. Furu ca 500 kg/m³.
Limträ ca 500 kg/m³. Impregnerat limträ ca 600 kg/m³ (torkade lameller efter impregnering).
Impregnerat trä ca 800 kg/m3 (ej torkat) |
|||
| Hanteringsvikt per meter enligt Svenskt Trä specifikation | 4,12 kg/m | ||
Baserad på Hanteringsvikt per kubikmeter (kg/m³) och Area på profil (m²). |
|||
| Brandklassificering av byggprodukter och byggelement enligt SS-EN 13501-1 | D-s2,d0 | ||
Brandteknisk klassificering av alla byggprodukter, inklusive produkter som är inbyggda i byggnadselement (produkterna beaktas i relation till deras slutanvändning) |
|||
| Beständighetsklass för trä avseende angrepp av rötsvampar enligt SS-EN 350 | DC 4 | ||
Naturlig beständighet mot biologisk nedbrytning, av rötsvamp och insekter, hos kärnved i markkontakt. Beständighetsklass (eng. Durability Class) DC 1 innebär "Mycket beständig" och DC 5 innebär "Icke beständig". |
|||
| Limtyp SS-EN 301 | Typ I | ||
Limträ tillverkat med lim enligt Limtyp I kan
användas oberoende av omgivande klimat (klimatklass 1 – 3 enligt Eurokod 5) medan användning av lim enligt Limtyp II är begränsad till konstruktioner som är skyddade för väder och vind (klimatklass 1 och 2 enligt Eurokod 5). |
|||
| Emissionsklass formaldehyd enligt SS-EN 15497 | E1 | ||
Naturligt förekommer låga nivåer av formaldehyd i trä och träprodukter kan därmed inte vara helt fria från formaldehyd. Dock kan man reglera hur mycket formaldehyd som används i bindemedel som används vid tillverkning av limmade träprodukter. Emissonsklass E1 innebär att produkten ïnte får avge mer än 0,124 milligram formaldehyd per kubikmeter luft. Vilket är det obligatoriska kravet i Sverige. |
|||
| Bindingsstyrka i fingerskarv enligt SS-EN 15497 | 24 N/mm² | ||
Fingerskarvens bindningsstyrka anges utifrån böjhållfastheten för produktens hållfasthetsklass. |
|||
| Karakteristiskt värde för böjhållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f m,k | 24 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för draghållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f t,0,k | 14,5 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för draghållfasthet vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | f t,90,k | 0,4 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f c,0,k | 21 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar.
|
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | f c,90,k | 2,5 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för skjuvhållfasthet enligt SS-EN 338 | f v,k | 4 N/mm² | |
Styvhetsvärde för analys av bärförmåga. |
|||
| Karakteristiskt värde för elasticitetsmodul parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | E 0,05 | 7,4 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, motsvarar 0.05 perecentilen. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | E 0,mean | 11 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | E 90,mean | 0,37 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Medelvärde för skjuvmodul enligt SS-EN 338 | G mean | 0,69 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Karakteristisk densitet enligt SS-EN 338 | Ρ k | 350 kg/m³ | |
Karakteristiskt värde, motsvarar 0,05-percentilen. |
|||
| Medeldensitet enligt SS-EN 338 | Ρ mean | 420 kg/m³ | |
Medelvärde för densiteten. |
|||
| Hårdhet parallellt med fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 3,2 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet. En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts. beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Hårdhet vinkelrätt mot fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 1,2 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts och beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala.Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmeledningsförmåga parallellt med fiberiktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,24 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmeledningsförmåga vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,11 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmekapacitet parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 1650 J/kg °C | ||
Är ett mått på den energi som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmevärde parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 16,9 MJ/kg | ||
Mått som anger hur mycket energi i termer av Joule (eller kilowattimmar) som utvecklas vid förbränning av ett visst material/bränsleslag. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Krympning, axiell riktning, i stammens längdriktning, enligt Svenskt Trä specifikation | ßa | 0,3 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, radiell riktning tvärs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßr | 3,6 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, tangentiell riktning längs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßt | 7,8 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, volymändring enligt Svenskt Trä specifikation | ßv | 11,7 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning i procent, per procentenhetsändring av fuktkvoten, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,26 % | ||
För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, för en bräda utsågad i tangentiell riktning. Vilket motsvarar 0,26 procent krympning per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Svenskt Trä-ID | SE00296 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Boverkets Resurs-ID | 6000000192 | ||
Identitet i Boverkets klimatdatabas för den resurskategori produkten tillhör. Egenskapsdata för resurskategorin är hämtad från Boverkets version 02.05.000, med versionsdatum Januari 25 2024. Läs vidare på Boverkets klimatdatabas |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde (A1-A3, per kg produkt) | 0,0919 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Omräkningsfaktor | 455 kg/m³ | ||
Beräknad faktor som är baserad på genomsnittlig densitet för torkat sågat virke av barrträ, med en fukthalt på 16%. |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde ( A1-A3, per m³ produkt) | 41,8 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Teknisk livslängd | >50 år | ||
Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dess >50 års livslängd. Läs vidare på Läs mer info |
|||
| FSC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en FSC (Forrest Stewardship Council) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller FSC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt FSC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på FSC spårbarhetsstandarder |
|||
| PEFC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller PEFC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt PEFC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på PEFC spårbarhetsstandarder |
|||
| Företagsspecifik EPD - registreringsnummer | NEPD-6372-5631-EN | ||
För verifiering av EPD hos respektive program och programoperatör |
|||
| Klimatpåverkan GWP-GHG (A1-A3, per kg produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0681 | ||
GWP står för Global Uppvärmniningspotential (EN: Global Warming Potential) och GHG står för växthusgaser (EN: Greenhouse Gases). Med GHG avses gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. GWP-GHG värdet ingår bland annat i beräkningarna för klimatdeklaration, enligt Boverkets specifikationer. |
|||
| Omräkningsfaktor GWP-GHG enligt SS-EN 15804 | 467 kg/m³ | ||
För omräkning mellan GWP-GHG per m³ respektive per kg, används den densitet (kg/m³) som angetts i EPD dokumentationen för produkten. |
|||
| Klimatpåverkan GWP-GHG (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 31,8 | ||
GWP står för Global Uppvärmniningspotential (EN: Global Warming Potential) och GHG står för växthusgaser (EN: Greenhouse Gases). Med GHG avses gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. GWP-GHG värdet ingår bland annat i beräkningarna för klimatdeklaration, enligt Boverkets specifikationer. |
|||
| Global uppvärmningspotential - total (GWP-total) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -706 kg CO2 e | ||
Står för den totala globala uppvärmningspotentialen, det vill säga summan av GWP-indikatorkvantiteterna. |
|||
| Global uppvärmningspotential - fossila bränslen (GWP-fossil) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 31,7 kg CO2 e | ||
Omfattar utsläpp av växthusgaser (GHG) till alla medier som härrör från oxidation och/eller reduktion av fossila bränslen genom deras omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, deponering). |
|||
| Global uppvärmningspotential - markanvändning och förändrad markanvändning (GWP-luluc) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,284 kg CO2 e | ||
Faktor som beskriver den potentiella strålkraftspåverkan av kolupptag och utsläpp (CO², CO och CH4) som härrör från förändringar i kolförråd orsakade av förändrad markanvändning och markanvändning under en given tidsperiod. |
|||
| Global uppvärmningspotential - biogen (GWP-biogenic) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -738 kg CO2 e | ||
Omfattar koldioxidutsläpp till luft (CO², CO och CH4) som härrör från oxidation och/eller reduktion av ovanjordisk biomassa genom dess omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, kompostering, deponering) och CO²-upptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassa tillväxt – dvs motsvarande kolhalten i produkter, biobränslen eller växtrester ovan jord som strö och död ved. |
|||
| Global uppvärmingspotential GWP-GHG ( A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 31,8 kg CO2 e | ||
GWP-GHG omfattar alla växthusgaser (GHG) men exkluderar utsläpp från och upptag av biogent kol (GWP -biogenic). |
|||
| Utarmningspotential för det stratosfäriska ozonskiktet (ODP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,000000403 kg CFC 11 e | ||
Den relativa mängden nedbrytning som orsakas i det stratosfäriska ozonskiktet. |
|||
| Försurningspotential, ackumulerad överskridning (AP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,368 mol H+ e | ||
Ett mått på den försurning som orsakas av mark och vatten genom utsläpp till luften av försurande ämnen. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når sötvattenslutförvaring (EP-freshwater) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00177 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i sötvatten. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når saltvattenslutförvaring (EP-marine) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,174 mol N e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i marint vatten (saltvatten). |
|||
| Eutrofieringspotetial, ackumulerat överskridande (EP-terrestrial) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,66 mol N e | ||
Mått på den övergödning som de markbundna utsläppen orsakar. |
|||
| Eutrofieringspotential (EP) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0812 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödningspotential som orsakas av utsläpp. |
|||
| Bildningspotential av troposfäriskt ozon (POCP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,331 kg NMVOC e | ||
Troposfäriskt ozon (marknära ozon) bidrar till klimatpåverkan och uppvärmningen. Bildas genom en reaktionen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider, till exempel från utsläpp, och i närvaro av värme och solljus. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för icke-fossila resurser - mineraler och metaller (ADP-minerals & metals) (ADPM)(A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0000219 kg Sb e | ||
Definierar den minskande tillgängligheten av icke-förnybara resurser som ett resultat av deras utvinning och underliggande brist, relaterat till knappa grundämnen och malmer. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för fossila resurser (ADP-fossil) (ADPE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN15804 | 454 MJ | ||
Definierar den minskande tillgången på icke-förnybara resurser till följd av deras utvinning och underliggande brist, i samband med användningen av fossila bränslen som bränsle eller råvara. |
|||
| Vattenanvändning, deprivationspotential, deprivation-vägd vattenförbrukning (WDP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 291 m³ | ||
Indikator för påverkanskategorin vattenanvändning och förbrukning. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PERE) (RPEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1320 MJ | ||
Exempel på förnybara primära energiresurser är vatten-, sol- och vindkraft. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PREM) (RPEM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 7730 MJ | ||
Material med energiinnehåll som används som råvara (ej återvunnet material), till exempel trä. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PENRE) (NRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 455 MJ | ||
Primära energiresurser som torv, olja, gas, kol, och uran, vilka kan används som energikälla. |
|||
| Användning av förnybara primära energiresurser-total (PERT) (TPE) (A1-3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 9050 MJ | ||
Summan av förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PENRM) (NRPM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara primära energiresurser som används som råvara vid tillverkning. Till exempel olja vid tillverkning av plastbaserade produkter. |
|||
| Användning av icke-förnybara primära energiresurser-total (PENRT) (TRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 455 MJ | ||
Summan av icke-förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och icke-förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Sekundära material (SM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 kg | ||
Användning av material som återvinns (sekundära) från till exempel tidigare producerade produkter eller användning och som kan ersätta primära råmaterial. |
|||
| Förnybara sekundära bränslen (RSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Till exempel pellets som tillverkats av biomassarester och flisat träavfall. |
|||
| Icke-förnybara sekundära bränslen (NRSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara resurser med energiinnehåll som används som energikälla (bränsle) , till exempel bearbetade lösningsmedel, strimlade däck (sekundära resurser). |
|||
| Nettoanvändning av sötvatten (FW) (W) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 7,01 m³ | ||
Sötvatten som används i produktionssystemet och som inte återförs till samma avloppsbassäng som det härrörde från. Mäts med hjälp av principerna för vattenavtrycksanalys enligt ISO 14046. |
|||
| Ofarligt avfall (NHW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,05 kg | ||
Icke-farligt avfall är giftfritt och liknar hushållsavfall. Den består av inert avfall och vanligt hushållsavfall. |
|||
| Farligt avfall (HW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0703 kg | ||
Farligt avfall som deponeras för slutförvaring. |
|||
| Radioaktivt avfall (RW) (A1-A3, per m3 produkt) SS-EN 15804 | 0,00176 kg | ||
Summan, i vikt, av hög-, medel- och lågaktivt radioaktivt avfall, konditionerat till slutförvaring. |
|||
| Komponenter för återanvändning (CR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN15804 | 0 kg | ||
Komponenter som återanvänds vid slutet av sin livscykel. |
|||
| Material för materialåtervinning (MR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,313 kg | ||
Material för för återvinning och användning i nästa produktsystem. |
|||
| Material för energiåtervinning (MER) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,381 kg | ||
Material för återvinning och användning som energikälla (bränsle) i nästa produktsystem. |
|||
| Exporterad elektrisk energi (EEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden elektrisk energi tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Exporterad värmeenergi (ETE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0858 MJ | ||
Mängden värmeenergi (termisk energi) tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Biogent kolinnehåll i produkten (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 201 kg | ||
Biogent lagrat kol i produkten. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Biogent kolinnehåll i förpackningar (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 kg | ||
Biogent lagrat kol i förpackningsmaterialet. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Etim klass | EC012347 - Trä (rektangulärt) | ||
| Träslag - Etim | Gran | ||
| Styrmetod/Förädlingsmetod | Fingerskarvad | ||
| Hyvlad | Ja | ||
| Tjocklek | 45 | ||
| Bredd | 195 | ||
| Ytbearbetning | Hyvlad (4-sidor) | ||
| Antal bearbetade sidor | 4 | ||
| Miljöcertifiering | Övrigt | ||
| Euroklass brand (EN 13501-01) | D | ||
| Naturlig beständighetsklass | 4 | ||
| Hållfasthet | C24 | ||
| CE-märkt | Ja |
| VilmaBas-id | VB1982 | ||
| Varugrupp BK04 | 02106 - Hållfasthetsklass C24 - Finger | ||
| Namn enligt Trägruppen | Konstruktionsvirke C24 - Fingerskarvad | ||
| Tjocklek | 45 mm | ||
| Total bredd | 195 mm | ||
| Täckande bredd | 195 mm | ||
| Träslag - VilmaBas | Gran | ||
| Hållfasthetsklass | C24 | ||
| Hyvelprofil | Dimensionshyvlat | ||
| Ytskikt | Fyra hyvlade sidor med fyra rundade hörn, radie 4 mm | ||
| Efterbehandling | Obehandlad | ||
| Målfuktkvot | 16 % | ||
| Prestandadeklaration | Ja | ||
| CE märkning på förpackning | Ja | ||
| CE-märkning på produkten | Ja | ||
| Area på profil | 0,008775 m² | ||
| Vikt per meter | 4,037 kg | ||
| Vikt per m³ | 460 kg |
